Ett samtal med Melati Wijsen, en 20-årig indonesisk/nederländsk klimataktivist och förändringsskapare. Indonesien har sett plast ta över öar som Bali, vilket ledde till att Melati startade Bye Bye Plastic Bags, en ideell organisation som drivs av ungdomar som säger nej till plast. De har kämpat för mer hållbara alternativ till plastpåsar och framför allt arbetat för en förändring av tänkesättet. Vi fick chansen att prata med Melati om vad hon har åstadkommit.
”Det var inte ett enskilt ögonblick, det var något som vi inte kunde undkomma, vi såg plast varenda dag.”
Vad inspirerade dig till att kämpa mot plast?
Jag antar att det inte var ett enskilt ögonblick, det var mer en kombination av flera ögonblick. Känslan av att inte kunna komma undan, egentligen. Det är något som vi upplevde när vi växte upp runt Bali, plastföroreningen fanns överallt. Det var ett problem som stirrade en rätt i ansiktet, man kunde inte titta bort och inte se plast. Min syster Isabel och jag var 10 och 12 år gamla, och vi såg helt enkelt vad som skedde med vårt hem och sa: “Nu får det vara nog. Vad ska vi göra åt det?” Det var inte ett enskilt ögonblick, det var något som vi inte kunde undkomma, vi såg plast varenda dag.
Plast är en global fråga, men varför är det ett så stort problem på Bali?
Jag tänker mycket på det, för Bali är en ö som för 20 år sedan inte använde plast i den utsträckning vi gör idag. Vi använde fortfarande de traditionella metoderna med bananblad och flätade korgar och det fanns ett liv utan plast. Nu är det raka motsatsen. Jag tror att skälet till att det är ett så stort problem i Bali, men också ett globalt problem, är att plast är billigt och enkelt, och vi är bekväma med att använda det. Det är den utmaningen vi står inför, att bryta ner det tänkesättet och utmana folk till att gå tillbaka till den livsstil där en gång i tiden ett liv utan engångsplast existerade.
Vad skulle du vilja att människor börjar göra för att förändra världen?
Var och en av oss har en roll att fylla, oavsett om vi är unga förändringsskapare i frontlinjen, vd:ar, chefer eller politiker, och tid är en lyx som vi inte har råd med. Att göra de förändringarna, att vara modig och djärv nog att vara ambitiös och genomföra den förändringen är vad som måste ske varje dag, och det kan börja med något så enkelt som att säga nej till engångsplastpåsar eller att skriva till de lokala myndigheterna och kräva den här förändringen. Åh, och om du kan, investera i grön energi, investera i lösningar och ditt lokala samhälle!
Hur ser du på överkonsumtion och vilken roll spelar det?
I mitt väldigt korta liv känner jag att jag ständigt är omgiven av och ibland följer den här föreställningen om mer, mer, mer – och det är svårt att ta sig ur den, för alla i samhället och alla runt omkring oss värderar fel saker i den mening att de värderar materialistiska saker. Det är inte bara mer och mer och mer, det är den här livsstilen där vi letar externt efter saker som tacksamhet eller bekräftelse istället för att skåda inåt, och vi tappar kontakten med oss själva, och vi kan inte få kontakt med ett högre syfte och det är där vi förlorar hoppet. Det är där vi tappar motivationen, och det är där vi förlorar passionen för att stå upp för de saker som verkligen betyder något.
”Alla i samhället och alla runt omkring dig värderar fel saker i den mening att de värderar materialistiska saker.”
Hur skulle du definiera medveten konsumtion?
Medveten konsumtion har blivit ett eget modeord på sista tiden, men jag tror att det innebär att en del av detta är konsumentsidan, där vi har makten att bli mer medvetna och ställa de rätta frågorna. Till exempel att hålla våra företag ansvariga för de produkter som hamnar på hyllorna och vad vi väljer att konsumera. Men det har också visat sig att ett nytt arbete har inletts där företag börjar förstå att det finns en hel marknad och en kundbas med människor som faktiskt vill veta allt om de produkter som de tillverkar, från ursprung till slutprodukt. Var kommer de ifrån? Var hamnar de? Det är de två viktigaste frågorna när det gäller medveten konsumtion.
Vilken roll spelar öppenhet i en relation mellan människor och varumärken?
Marknaden finns där, folk vill ha det och de är redo för förändring. En av de största ursäkterna jag fortfarande hör som ung förändringsskapare på frontlinjen när jag går in i mötesrum eller möten på hög nivå, är alltid att folk inte är redo. Det är helt otroligt, för jag är ute på gatorna och i gemenskapsledda workshoppar, och folk är mer än redo för förändring. Vi väntar på det. Och vi leder det också.
Vad innebär det för ett varumärke att verkligen vara transparent?
Varumärken och regeringar gör djärva uttalanden om förändring på en stor scen. Men transparens inkluderar hur man gör de där förändringarna. Det inkluderar svårigheterna. Alltför för ofta uppmärksammar vi bara det goda, och det finns för litet av det. Tänk om företag var transparenta från början. Hur mycket kraftfullare och snabbare skulle vi kunna skapa förändring? När vi tänker på möjligheter tror vi att de ligger för långt in i framtiden. Men möjligheten är just nu, idag. Det börjar med vad vi kan göra idag.
Kan du nämna en sak som du vill att folk ska lägga på minnet?
Jag tror verkligen att unga människor kan skynda på förändring. Och just nu är tid en lyx vi inte har råd med. Vi måste se hur vi kan ge unga människor mer inflytande. Som ung person på frontlinjen blir man frustrerad för att saker förändras för långsamt. Det finns möjligheter till bra saker som vi kan genomföra idag. Vi måste skynda på förändring. Vi måste börja idag.
”När vi tänker på möjligheter tror vi att de ligger för långt in i framtiden. Men möjligheten är just nu, idag. Det börjar med vad vi kan göra idag.”
